Det var länge sen det blev något inlägg i den här bloggen. Det är inte för att det saknas ämnen, tvärtom, varje dag poppar det upp saker i mitt huvud, som jag borde skriva om. Däremot så tar jag väl mig inte tiden att sätta mig ner och skriva, när jag väl kommer hem ifrån jobbet.
I torsdags slutade jag tidigt, jag gör det en gång i veckan, och de här eftermiddagarna är verkligen guld värda när man annars inte är hemma förrän halv 6 på kvällarna. Jag minns inte när jag träffade min kära vän Marita, föreståndare på Huskatten i Västerås, senast. Det är inte helt lätt att få till en träff som passar oss båda. Nu hade vi lyckats i alla fall, och jag tog tåget från Eskilstuna till Västerås efter jobbet. Det var lika roligt som vanligt att träffa Marita, och samtalsämnen saknades inte. Vi bubblade på så timmarna rusade iväg. Det är fantastiskt att få ventilera sina tankar med någon som tänker på samma sätt. Vi skulle kunna rädda världen, eller hur Marita? *fniss*
Givetvis blev det besök på katthemmet, och där finns det minsann en hel del små raringar. Småkillarna Rozzo och Sixten kommer från en kattsamlare. De är 4 månader, men ser bara ut att vara hälften så gamla. Pigga och mysiga i alla fall, och det var dags för den andra vaccinationen hos veterinär Göran på Djurdoktorn, och dit följde jag med. Killarna skötte sig bra, och blev väl omhändertagna av samtliga i personalen, som ville klappa.
Efter ett par timmar på Huskatten så avslutade vi med att äta gott på vårt favortiställe, Hongkong.
Tack för en trevlig eftermiddag, Marita! Det kommer inte att dröja så länge till nästa gång.
