Liten blir stor

(Foto Katarina Wiipa)

Ida har löpt en första gång. Ganska sent, vid snart 11 månaders ålder. Hennes mormor och mamma löpte tidigt, kissade överallt och det var ganska så besvärligt. Här gick det rätt smärtfritt, några fina små serenader emellanåt, men annars var hon mest gosig och "mammig".

Nu får det lov att bli p-piller ett tag framöver, och sen får vi överväga om det ska bli som det var tänkt från början - bebisar. Det finns inte så många avelshanar att tillgå, Turkisk van är inte en så vanlig ras i Sverige. Det är konstigt tycker jag. Trevliga och mysiga katter.

Som det ser ut nu finns Wi´nte Sams Wisskeyunsoda eller Lejongapets Tore Toilax att tillgå...Toilax...hmmm...det är ju ett lite skumt namn. Har kollat med uppfödaren, hon jobbar på apotek...Själv heter man ju Vindilens Ida Imma (från Regnkullen).

Givetvis blir uppfödarnamnet för vår del Mimmibruun. Vi får se när vi är på plats i Strängnäs, när vi introducerat Frazze till gänget och känner oss hemmastadda. Det är ingen brådska.