Sidor

lördag 6 februari 2010

Arizona Humane Society - Sunnyslop






Det var inte utan att det kryllade av fjärilar i våra magar i morse när vi vaknade. Nu äntligen var det dags! Körde lite fel på vägen dit, men kom ändå fram i rätt tid. Idag skulle vi besöka den äldsta anläggningen, som byggdes 1957, när organisationen bildades.Utanför byggnaden var det lång kö, idag var det vaccinationsdag för allmänhetens djur.Här kan man vaccinera sina djur till ungefär halva priset mot vad övriga djurkliniker tar. Shannon Valenzuela, föreståndare för administrationen, Second Chance Hospital, och djurkliniken tog emot oss och hälsade oss välkomna. Även Guy Collison, direktör för verksamheten kom in och hälsade. Shannon har jobbat 18 år på AHS och har examen i ekonomi, hon är utbildad djursjukvårdare,har brandmansutbildning för viltvård och är även katastofutbildad.
Shannon visade oss runt på hela anläggningen. Det är ett fantastiskt ställe med många anställda, det var folk överallt. Veterinärer, sjukvårdare, kontorspersonal och volontärer. Jag tror att vi räknade till åtminstone 30-35 personer. Man tar emot vanvårdsärenden, lösspringande katter och hundar och har en speciell avdelning där man kan lämna in sitt djur, som man av någon anledning inte kan behålla. Man nekar ingen att lämna in sitt djur, och man tar inte betalt. Hellre att man får lämna in sitt djur än att det blir utslängt.
Det var full verksamhet överallt, det kom ständigt in djur som först placeras i ett speciellt rum där man fotograferar och undersöker djuret. Efter det är det dags för kastrering och efter 72 timmar,om allt är OK så är djuret klart för adoption. Två veterinärer jobbar hela tiden med att kastrera och sterilisera.Man har den senaste medicinska utrustningen, laboratorium och en helt digitaliserad röntgenutrustning till priset 100 000 dollar, som donerats av en privatperson.Rum efter rum med katter och hundar med olika bakgrund. En del helt utmärglade, en del nyopererade. Några djur i förvar i väntan på rättegång mot ägaren för djurplågeri, och många i väntan på att få komma till fosterhem. Under tiden vi var där fick Shannon ett samtal om cirka 30-50 hundar på väg in från en djursamlare, så hon fick rusa iväg för att försöka bereda plats åt hundarna. Även 600 (!!!) råttor kom in från samma ställe under tiden vi var där. Under högsäsong, som är sommartid, kan så många som 500 stycken djur komma in per dag.
Alla djur som kommer till AHS tas in på den här anläggningen, men kan sen placeras på någon av de andra enheterna. Det var lite akutmottagning över det hela, imponerande!
Efter lunch på en mexikansk restaurang, fick vi träffa Tacy Pastor som berättade om alternativa adoptioner. Man har startat olika fonder för att bl a kunna hjälpa människor som råkat illa ut, och måste ha hjälp med omhändertagande av sitt djur under en tid. Äldre människor kan få adoptera ett äldre djur och får hjälp med veterinärvård gratis, svårt sjuka som själva har dyr medicinering,kan få hjälp med gratis veterínärvård till sina djur. Så fick vi veta att de väntade 30-50 hundarna var 19 stycken chihuahuas, som vi fick träffa. Stackars små krakar, rädda men ändå kontaksökande. Det var bland annat 8 sjuka valpar, två av dem med hydrocefalus (vattenskalle) som är vanligt vid inavel.
Efter det var hjärnan full och vi kände att vi inte orkade med mer idag. Så många intryck och så många idéer om vad man skulle kunna göra hemma. Här slåss folk om att få börja jobba som volontär, hemma lyser de med sin frånvaro! Konstigt, för även om det här är en fantastisk organisation, så handlar det ju om samma sak - att hjälpa omhändertagna djur till ett bättre liv, även hemma i lilla Köping.
Shannon ville inte låta mig fotografera utan att få klartecken ifrån någon...så tyvärr kunde jag inte ta några bilder inne idag, men vi återkommer dit och jag hoppas verkligen att jag får både ta kort och filma.
Här glider vi runt i bilen bland palmer och kaktusar, strålande solsken, bra musik på radion - det är inte fy skam att vara här säger vi!

fredag 5 februari 2010

Väskan återfunnen

Kl 12 i natt knackade det på dörren och jag fick min väska! Tack och lov att det gick så snabbt. Kan inte hitta någon lapp att någon varit inne i den, det hade man varit i Carinas väska. Huvudsaken att den är här i alla fall nu! Nu är jag riktigt nervös, idag måste man vara fokuserad och på hugget. Det blir ju knöligt det här att hålla reda på videokamera, kamera sig själv och tungan. Det är ju inte en riktigt bekväm situation det här med språket, men jag tror att det blir bättre efter ett par dagar.

Carina har ont i nacken efter resan och själv förflyttar jag mig mycket långsamt, det small till i ryggen igår. Så är det när två medelålders "finnar" är ute på turné.

Phoenix Arizona - The Valley of the Sun

På väg ner för landning



Så är vi då äntligen här! Klockan är 5.22 på morgonen hemma och här 21.22, vi har varit vakna 1 dygn nu. Resan gick bra, det gick väldigt smidigt att byta i Chicago. Det var guppigt nästan hela vägen till Phoenix, och den resan på cirka 4 timmar kändes mycket längre än resan över till Chicago. Men sen stod man där snopen - ingen väska! Carina fick sin i alla fall. Sitter här nu och kan inte gå och lägga mig i fall väskan dyker upp, tidigast vid 22-tiden. Måste ju ha rena kläder inför morgondagen. Kl 10.00 ska vi vara på plats och i morgon ska vi bland annat få se ett av djurhemmen. Vi fick schemat igår, det var lite lustigt att Guy hade döpt det till "Finland visit document, Carina and Maries schedule". Finland...nåja, vi får väl rätta till det i morgon.

onsdag 3 februari 2010

Vi vet vad vi ska göra på fredag - klappa Chihuahuas



När jag skulle kolla vädret i Phoenix hamnade jag på en TV-sida. Arizona Humane Society tog igår hand om ett antal hundar som varit utan mat och vatten i cirka 2 veckor, då ägaren låg död i huset. Alla klarade sig inte, men de som överlevde är utmärglade och ledsna. Kanske kan vi börja vår "karriär" med att pyssla om dem lite på fredag!?

Lite närmare resan - Ibis hotell Arlanda



Äntligen på Arlanda och hotellet. Ingen vidare resa hit i det här busvädret. Gruvar mig lite för morgondagen, om inte snöfallet avtar. Vi har precis ätit god mat och firat med varsitt glas vin! Nu är vi riktigt nära! Ska packa om väskan lite, har en del presenter med mig som Marabou choklad, dalahästar och en del hund- och kattleksaker.

Tack alla vänner för all hjälp och uppmuntran! Särskilt tack till Krister för hjälp med datorn, Kaj för att du gjort en så fin blogg, och hjälp på vägen. Och gullliga Carina...utan dig hade det inte varit möjligt alls!